- 5min
Vad moderna oljor består av
Petroleum – grunden för alla oljor
Petroleum utgör grunden för många moderna oljor. Det uppstod för miljontals år sedan av död plankton som sjunkit till havsbotten. Med tiden avlagrades sand och berg ovanpå, och genom syrebrist tillsammans med tryck och värme bildades sedan petroleum. Byggstenen i petroleum är kolväteföreningar, som kan förekomma i olika kedjelängder.
De tre huvudtyperna av basoljor
Mineralisk basolja
Den mineraliska basoljan är den enklaste och äldsta formen av basoljor. Det utvinns direkt ur råolja genom att denna värms upp och destilleras (separeras) i sina beståndsdelar. Därefter avlägsnas oönskade och skadliga beståndsdelar genom raffineringsprocesser som t.ex. avparaffinering. Slutligen sker riktad addering av väte (hydrofinishing) till raffinatet för att ”reparera” de öppna molekylkedjorna och därmed öka åldringsbeständigheten.
Helsyntetisk basolja
Den helsyntetiska basoljan kännetecknas av sin mycket goda termiska stabilitet och åldringsbeständighet, men den är komplicerad att tillverka. Utgångsprodukten är så kallad nafta (bensin utan tillsatser). Den flytande naftan krackas i det första steget, dvs. molekylkedjorna (C5 – C12) bryts ner till en längd på C2. Den tidigare vätskan är nu gasformig. I den efterföljande syntesprocessen sätts de korta molekylkedjorna (C2) ihop till långa molekylkedjor (C20 – C35) och ”förseglas” genom addering av väte (hydrering).
Hydrokrackad basolja
Den hydrokrackade basoljan förenar de positiva egenskaperna hos mineraliska och helsyntetiska basoljor. Det ger mycket god termisk stabilitet och åldringsbeständighet tillsammans med absolut materialkompatibilitet. Basen för hydrokrackade basoljor utgörs av paraffinet som utvinns vid mineraloljeutvinning. Detta består av långkedjiga molekylföreningar (> C35) som spaltas i närvaro av en katalysator vid högt tryck och höga temperaturer och förkortas till en användbar längd (C20 – C35) (katalytisk hydrokrackning). Vätskan destilleras sedan under vakuum – för att förhindra att molekylkedjorna spricker – och eventuella paraffinrester avlägsnas.
En ren basolja uppfyller inte ensamt alla de krav som ställs på dagens smörjmedel. Moderna oljor, i synnerhet motoroljor och smörjoljor, består inte bara av en basolja, utan är sammansatta av olika basoljor. Förutom denna sammansättning uppfyller framför allt särskilda tillsatser viktiga funktioner i motoroljor.
Tillsatspaketet – tillsatser i motoroljan
Tillsatspaketet är en blandning av olika tillsatser som tillsätts den uppvärmda basoljan. Beroende på krav kombineras olika tillsatser i motoroljan till ett paket (tillsatspaket). De förbättrar befintliga funktioner eller ger oljor nya egenskaper och spelar en avgörande roll framför allt när det gäller smörjmedlens prestanda och livslängd.
Oljeegenskaper som kan påverkas med tillsatser
| Egenskaper | Kan påverkas med tillsatser | Kan endast uppnås med tillsatser | Kan inte påverkas med tillsatser |
| Köldegenskaper | X | ||
| Åldringsbeständighet | X | ||
| Viskositet/temperaturegenskaper | X | ||
| Korrosionsskydd | X | ||
| Smutslösande förmåga | X | X | |
| Dispergeringsförmåga | X | X | |
| Högtrycksegenskaper | X | X | |
| Skumegenskaper | X | X | |
| Luftsläppande egenskaper | X | ||
| Vattenavskiljningsförmåga | X |
Tillsatsandel i motoroljor
Specifika tillsatser och deras funktioner
Detergenter
Detergenter är tvättaktiva substanser (tensider) i oljan som förebygger avlagringar resp. befriar motorn från dessa. När dessa verksamma ämnen har är förbrukade, t.ex. på grund av för långa oljebytesintervaller, bildas avlagringar i större utsträckning. Därigenom ökar slitaget i motorn mätbart.
Extreme-Pressure-tillsatser (EP-tillsatser)
EP-tillsatser tillsätts oljan i form av t.ex. svavel- eller fosforföreningar för att förhindra svetsning på grund av höga tryck eller belastningar på friktionsdelarna. De är oumbärliga i smörjmedel, eftersom höga temperaturer uppstår i smörjmedlet vid höga tryck resp. belastningar. Då frigörs svavel (svavelbärare) eller ett fosforsyraderivat (fosforhaltiga föreningar) ur EP-tillsatsen. Under dessa förhållanden reagerar den frigjorda substansen omedelbart med metallytan så att metallsulfider eller -fosfater bildas. Dessa föreningar bildar skyddande skikt på metallytan. Skikten avskiljs under högt tryck i lameller, vilket förhindrar svetsning av metallytorna.
Pour-Point-Depressant (PPD)
PPD-tillsatsen sänker oljans stelningspunkt och förbättrar på så vis lågtemperaturegenskaperna. Den ser till att oljan förblir flytande även vid låga temperaturer genom att ändra strukturen hos vaxkristallerna i basoljan och avsevärt fördröja deras tillväxt.
Viskositetsindexhöjare
Viskositetsindexhöjare är högmolekylära polymerer (sammanslutning av makromolekyler) som genom sin speciella uppbyggnad påverkar oljeviskositetens temperaturberoende. Vid låga temperaturer drar polymererna ihop sig, vilket minskar oljans flödesmotstånd och därmed kompenserar för basoljans ändrade viskositet.
Klassificeringar och specifikationer av motoroljor
Under de senaste decennierna har olika organisationer arbetat med klassificering av motoroljor för att skapa internationellt enhetliga standarder för viskositet och kvalitet.
Tillverkarberoende specifikationer anger vilka motorer eller växellådor som smörjmedlen enligt fordonstillverkaren är kompatibla med och officiellt godkända för.
